En annan undergång #1

En annan undergång

När jag spelade Doom-spelen för första gången var de pixliga monstren tillsammans med de spartanska ljudeffekterna väldigt skrämmande.

Kommer fortfarande ihåg ljudet av Cyberdemonens tunga fotsteg eller det äckliga grymtandet från de rosa demonerna.

Idag är kanske inte dessa pixelmonster från de två första Doom-spelen lika skrämmande som de var förr, men detta är något som konstnären Eric Ridgeway är fast besluten att ändra på.

Han har nämligen transformerat och omtolkat dessa ikoniska pixelkreationer till helvetiska målningar. Med sin skrämmande vision har han skapat nio fiendeporträtt som hyllar fadern av förstapersonsskjutare och dess fiender.

Vackert och fantasikittlande.

Se fler av Eric Ridgeways målningar här.

Läs hela artikeln

Cyberdemonen

Dagens bild – Cyberdemonen

Den klassiska uppgörelsen mellan den namnlösa protagonisten och cyberdemonen från Doom, tolkat av illustratören James Gilleard.

Tv-spelsinfluerad gatukonst #3 - #1

Tv-spelsinfluerad gatukonst #3

Jakten på tv-spelsinfluerad gatukonst fortsätter. Denna gång hittar vi bl.a en otroligt finurlig hyllning till arkadklassikern Asteroids – placerad på en hissknapp – och ett oerhört fint wheatpaste-verk med Mega Man.

Naturligtvis så finns det även lite kärlek övers till vår favorit rörmokare.

Läs hela artikeln

En fem minuter lång knarktripp

Den tyska designstudion Musclebeaver fick förra året ett uppdrag att göra introsekvensen till en dokumentär om World of Warcraft-beroende. Briefen var att visa tv-spelens historia och evolution. Resultatet blev mer ögonbrynshöjande än det låter.

Filmklippet börjar lugnt och sansat med sekvenser från klassiska arkadspel som Pong, Pac-Man och Space Invaders. Men 1:40 in i filmen så acceleras tempot skyhögt och bisarra saker börjas tonas upp framför våra ögon.

Man ser en Ron Jeremy-liknande Super Mario spöa skiten ur Goombas som leker med en badboll, Guybrush från Monkey Island som blir ihjälsågad i Doom och Ryu från Street Fighter med mustach.

Det välgjorda filmklippet innehåller ett par riktigt snygga sekvenser och animeringar. Tydligen ska alla spelkaraktärer i filmen ha pixlats upp från grunden och animerats ruta för ruta, vilket är en otroligt tidskrävande uppgift.

Det ganska hastiga och absurda slutet beror på att dokumentären aldrig färdigställdes, men efteråt känns det ändå som ett passande slut för denna vansinnesfärd på fem minuter.

Musclebeaver – Video Games